Gå till huvudinnehållet

Utvärdering av vetenskapliga publikationer

Guiden presenterar centrala verktyg och indikatorer för utvärdering av forskning.

Indikatorer för utvärdering av tidskrifter

Indikaattorit kuvassa: Julkaisufoorumi, Impact Factor, JOurnal Immediacy index, Eigenfactor, Article Influence, H-index, SCImago Journal Rank (SJR) & Source Normalized Impact per Paper (SNIP)

Presentation av indikatorerna

Publikationsforumet

Publikationsforumet (JUFO) är ett finskt klassificeringssystem som stöder den vetenskapliga publikationsverksamhetens kvalitetsbedömning. Klassificeringssystemet innehåller tidskrifter, bokserier, konferenser och förläggare.

  • Klassificering i fyra nivåer: 1 = basnivå; 2 = ledande nivå; 3 = högsta nivån; 0 = kanaler som inte ännu fyller kriterierna för nivå 1
  • Nivåindelningarna utvärderas med fyra års mellanrum.
  • Utvärderingsarbetet utförs av sakkunnigpaneler för respektive vetenskapsområde.
  • Skapat för att utvärdera forskningsdata, både kvantitativt och kvalitativt.
  • Omfattande: beaktar publikationspraxis inom olika vetenskapsområden.
  • Använts som kvalitetsindikator i finansieringsmodellen för universiteten som undervisnings- och kulturministeriet har bestämt början av 2015.

Publikationsforumet är endast avsett för utvärdering av stora mängder av publikationer och är inte lämpat för utvärdering av enskilda forskares meriter!

Impact factor (IF)

Impact factorn utvecklades från början för att kunna jämföra tidskrifter och den är fortfarande den äldsta och mest använda indikatorn för att mäta tidskrifters inflytande. Clarivate Analytics har ensamrätt på impact factorn och IF-talen är endast tillgängliga i Web of Sciences årligen uppdaterade Journal Citation Reports (JCR)-databas.

Impact factorn beräknas så här:
Det antal citeringar som en tidskrifts artiklar har fått under två år delas med det totala antalet artiklar i tidskriften under samma tid.

 

Begränsningar och kritik:

  • Det går inte att jämföra impact factor-värden mellan olika vetenskapsområden!
  • Impact factorn gynnar vetenskapsområden där publikationstakten är hög och man reagerar snabbt på nya artiklar. Därför bör tidskrifters IF-värden endast jämföras med andra tidskrifter inom samma vetenskapsområde​.
  • Tidskrifter som publicerar många review-artiklar har ofta ett högre IF-värde än tidskrifter. Breda vetenskapsområden har sannolikt många fler citerade artiklar än vad snäva vetenskapsområden har. Ddärför har tidskrifter inom mycket specialiserade områden låga IF-värden.
  • När man beräknar IF-värdet beaktar man endast citeringar från tidskrifter som finns i JCR-databas. Citeringar från andra tidskrifter eller monografier räknas inte men självciteringar inom tidskrifterna räknas.
  • Det lönar sig att fokusera på IF-värden som har ett längre perspektiv än två år (t.ex. 5 year impact factor)

H-index

H-indexet, som användas till utvärdering av tidskrifter, utvecklades av professor Jorge E. Hirsch år 2005.

H-index räknas ut så här:
En tidskrifts h-index är h, om h antal publicerade artiklar (Np) i en tidskrift har fått minst h citeringar och resten av artiklarna (Np-h) har fått färre än h citeringar.

 

  • Vid utvärdering av tidskrifter räknar man ofta ut h-index för en viss tid, t.ex. ett år.
  • H-indexets styrka är att enstaka, mycket citerade artiklar inte kan påverka det.
  • Kan enbart användas för jämförelse inom ett och samma vetenskapsområde.
  • Tidskrifter som publicerar många artiklar har oftast ett högre h-index.
  • Användas också att mäta en forskares publiceringseffektivitet och publikationernas betydelse.

Eigenfactor Score (EF)

  • Beskriver tidskrifts citeringsinflytande: inflytandevärdet delas med antalet citeringar som tidskriften har fått.
  • Strävar efter att beakta skillnader i olika vetenskapsområdens citeringspraxis samt att vikta citeringar enligt hur inflytelserika tidskrifter de kommer ifrån.
  • Citeringarna räknas utifrån en femårsperiod, självciteringar inom en tidskrift beaktas inte.
  • Kan beräknas även för böcker, lärdomsprov och liknande.
  • Tillgängligt i Journal Citation Reports-databasen som använder data från Web of Science eller gratis på adressen Eigenfactor.org.
  • Om en tidskrifts Eigenfactor-värdet är 0,95, betyder det att den tidskriften får 0,95 % av alla JCR:s tidskrifters citeringar.

Article Influence Score (AI)

  • Mäter en tidskrifts artikels genomsnittliga inflytande.
  • Räknas ut genom att dela Eigenfactor-värdet med antalet publicerade artiklar i tidskriften.
  • Kan jämföras med impact factor (IF).
  • Om tidskriftens AI-värdet är 2,51, betyder det att den tidskriftens artiklar är ca 2,5 gånger mer inflytelserika än en genomsnittlig artikel i JCR​.

SCImago Journal Rank (SJR)

  • Mäter en tidskrifts inflytande genom att beakta tidskriftens vetenskapsområde, kvalitet och rykte.
  • Viktar citeringar enligt hur högt SJR-värde en tidskrift har. Om tidskrift A och B är lika populära (t.ex. båda har 100 citeringar), får tidskrift A ett högre SJR-värde om dess citeringar kommer från mer inflytelserika tidskrifter än tidskrift B:s.
  • Beräknas utifrån en treårsperiod.
  • Självciteringar inom en tidskrift inverkar negativt på indikatorns värde.
  • Baserar sig på data från Elseviers Scopus-databas, tillgängligt i Scopus eller gratis på nätet från SCImago Journal & Country Rank-tjänsten​​.

Source Normalized Impact per Paper (SNIP)

  • Mäter en tidskrifts inflytande i citeringskontext, det vill säga enligt de citerande publikationernas egenskaper.
  • Beaktar olika vetenskapsområdens särdrag och citeringsmetoder.
  • Beräknas utifrån en treårsperiod.
  • Baserar sig på data från Elseviers Scopus-databas, tillgängligt i Scopus eller gratis på nätet från CWTS Journal Indicators-tjänsten​​

 

Jämförelse av SJR och SNIP:

  • SJR lämpar sig för vetenskapsområden där man citerar snabbt och där det finns en tydlig grupp av kärntidskrifter.
  • SNIP är bättre på att utvärdera tidskrifters inflytande inom heterogena vetenskapsområden där tidskrifter inte är de huvudsakliga publiceringskanalerna.
  • De högsta SJR-värdena finns inom biovetenskaper och hälsovetenskaper, de högsta SNIP-värdena finns istället inom teknik och samhällsvetenskaper.
  • Små och mångvetenskapliga tidskrifters SNIP-värden bör man tolka med försiktighet, eftersom värdena kan variera mycket från år till år.​​

Andra verktyg för utvärdering av tidskrifter

Rovtidskrifter

I takt med att öppen publicering har blivit vanligare har också antalet rovtidskrifter ökat. Dessa tidskrifter drar nytta av pressen av publiceringstakten i forskningsvärlden genom att lova snabbare referentgranskningar. De har höga författaravgifter (APC = Author Processing Charge) men erbjuder inte korrekt referentgranskning och redaktionellt arbete. Trovärdigheten av en forskning som publiceras i en rovtidskrift lider på grund av att en viktig process för vetenskaplig kvalitetskontroll saknas. I stället för att skapa en ny publiceringskanal kan bedragare också skapa en olaglig kopia av en redan indexerad tidskrift i en referensdatabas eller skaffa den lagligt åt sig själva.

Publikationsforumets JUFO-portal är ett sätt att kontrollera tidskriftens tillförlitlighet. OA-tidskrifter kan bedömas med hjälp av Directory of Open Access Journal (DOAJ).

Källa: Open Science

Tillgänglighetsutlåtande — Guiden distribueras under CC BY 4.0 -licensCC-licens.Erkännande.