Öppenheten i forskningsdata ökar tillförlitligheten och reproducerbarheten för vetenskaplig forskning. Forskningsdatans öppenhet kräver inte att uppgifterna är helt öppna, men graden av öppenhet kan variera från helt öppna till strikt stängda. Som ett minimum omfattar öppenheten i forskningsdata endast öppenheten i dess beskrivande data (metadata).
Vi uppmuntrar till att öka öppenheten i forskningsdata enligt Policyn för öppna forskningsmaterial och -metoder genom att stödja datahanteringsplanering, återanvändning av befintliga data och publicering av forskningsdata och dess metadata i betrodda nationella eller internationella datalager. Vi deltar i utvecklingen av forsknings- och metadatalagringstjänster i våra ramorganisationer.
Källa: Öppen vetenskap - Öppen tillgång till publikationer
Med datahantering avses systematisk insamling, bearbetning, lagring och beskrivning av data så att den förblir användbar och tillförlitlig under hela forskningens livscykel. Ansvarsfull datahantering möjliggör öppnande av data för vidareanvändning. Vid hanteringen av forskningsdata måste god vetenskaplig praxis följas och datahantering bör planeras i enlighet med avtal och lagstiftning samt dataskydd och säkerhet.
De internationella FAIR-principerna styr ansvarsfull produktion av forskningsdata. Syftet med dessa principer är att göra forskningsdata:
Riktlinjerna i den här guiden baseras på Handbok för hantering av forskningsdata (tillgänglig på finska och engelska) från Finlands samhällsvetenskapliga dataarkiv. Aspekterna av datahantering är indelade i tre stadier (före, under och efter forskningen) av den digitala informationens livscykel. Det rekommenderas att du bekantar dig med varje stadium i början av forskningen när du förbereder datahanteringsplanen. Detta säkerställer att principerna för datahantering är tydliga för dig och implementeringen av datahantering blir enklare när forskningen fortskrider.
Bild: Finnish Social Science Data Archive, Data Management Guidelines: Research data life cycle.
Före forskningsdata samlas in är det viktigt att vidta förberedande åtgärder som är lämpliga för forskningsutformningen och data:
En datahanteringsplan (DMP) rekommenderas att uppgöras redan under planeringsfasen av forskningen eller senast efter att man har fått ett positivt finansieringsbeslut och innan data samlas in. Den bör uppdateras regelbundet allteftersom forskningen fortskrider. Verktyget DMPTuuli hjälper till med att skriva en datahanteringsplan genom att tillhandahålla mallar, riktlinjer och möjlighet till kollaborativt skrivande och delande för granskning.
Att bekanta sig med de etiska och juridiska kraven i ett tidigt skede av forskningen är avgörande för att säkerställa att datainsamlingen är lagligt och etiskt hållbar. Det kan handla om forskningstillstånd, information till deltagare, en etisk granskning, ett integritetsmeddelande, konsekvensbedömningar och olika avtal relaterade till dataägande, personuppgiftsansvarig eller NDA (non-disclosure agreement / sekretessavtal). När du använder befintliga data, bekanta dig med användarvillkoren och se till att användningen av uppgifterna för forskningsändamål är tillåten.
Läs mer om planering av datahantering, avtal och personuppgifter i Handboken för hantering av forskningsdata (tillgänglig på finska och engelska).
Under forskningen måste uppmärksamhet ägnas åt att säkerställa att data förblir användbara under hela dess livscykel. Detta kräver bland annat att man väljer en säker lagringslösning, säkerställer säkerhetskopior och tillvaratar versioner, använder tydliga mappstrukturer och namnger enligt praxis och tillhandahåller omfattande databeskrivning. Datadelning med samarbetspartners måste ske på ett säkert sätt. Vid behov kan tjänster som tillhandahålls av CSC utnyttjas för till exempel högpresterande databehandling, känslig data eller datadelning.
Bekanta dig med riktlinjerna som tillhandahålls av din organisations IT-service och läs mera i Handboken för hantering av forskningsdata (tillgänglig på finska och engelska) och via forskarstöd vid CSC (Services for Research)
När data inte längre används aktivt är det viktigt att säkerställa att de bevaras fram till slutet av den planerade lagringsperioden och försäkra sig om de tas bort i rätt tid. Anonymisering av uppgifter som innehåller personuppgifter kan också bli aktuellt, såvida det inte är en longitudinell studie där uppgifterna måste förbli identifierbara under längre perioder. Många utgivare kräver att artiklar innehåller en redogörelse för tillgängliggörande av forskningsdata, Data Availability Statement (DAS). Det idealiska är att kunna hänvisa till ett dataarkiv och deras permanenta identifikatorer för data.
Det mest tillförlitliga sättet att säkerställa användbarheten av data är att publicera den i ett pålitligt dataarkiv. Tillgången till publicerade uppgifter kan begränsas av giltiga skäl. Beskrivande information om uppgifterna ska publiceras enligt högskolans publiceringsprinciper, även om uppgifterna i sig inte kan publiceras i ett dataarkiv. I detta fall hanteras dataskydd med hjälp av institutionens lagringslösningar och forskaren måste säkerställa dess användbarhet.
Ett pålitligt dataarkiv kan identifieras genom exempelvis certifikat, engagemang för FAIR-principer, användning av permanenta identifikatorer och länkade data. Dataarkiv kan hittas via olika kataloger (t.ex. re3data.org). Exempel på rekommenderade dataarkiv:
Publicering av databeskrivning (metadata):
Läs mera om ämnet:
Tritonia stödjer sina ramorganisationers datahanteringstjänster, t.ex. genom att erbjuda vägledning och utbildning i datahantering.
Tritonias tjänster:
